MAGYAROK

1204707
Ma
Tegnap
A héten
Múlt héten
Ebben a hónapban
Múlt hónapban
Összesen
231
565
2737
1198419
16105
22332
1204707

Te IP-címed: 54.225.53.253
2017-07-28 15:06

Endre ADY

2012. július 08. vasárnap, 16:07
Írta: Tony Szöllősi

 

Skrev och sammanställde: Tony SZÖLLŐSI

 

 

Endre ADY

 

 

Född 22 november i Érmindszent, Kungariket Ungern, död 27 januari 1919 i Budapest, var en av Ungerns mest betydande skalder. Han är känd som symbolismens företrädare i den ungerska litteraturen och hade sitt litterära genombrott efter resor till Paris.

Under åren 1896-1904 var han journalist i Nagyvárad (tyska: Grosswardein ; idag: Oradea) och efter 1904 bodde han i Paris och Budapest. Under inflytande av Paul Verlaine och de övriga franske dekadenterna eller symbolisterna utvecklade sig Ady tidigt till Ungerns främsta yngre lyriker och fick många efterföljare.

 

„Symbolist, den moderna ungerska lyrikens gestalt. Han började som journalist och representerada en stark radikalism riktad mot det socialt efterblivna ungerska samhället. Efter en dekadent fin de siècle-period finner han sin egen ton och når sin poetiska mognad i Paris under ett ytligt intryck av den franska symbolismen. Hans år 1906 utgivna diktsamling Új versek (Nya dikter) betydde en revolution i ungerska litterära kretsar, vilka delade sig i två skarpt motsatta lägger efter hans uppträdande: i konservativa akademiska och i Adys anhängare, modernisterna, som samlade sig kring tidskriften Nyugat (Västern). Adys diktning betyder nya toner i ungersk litteratur, och den omspänner stora motsättningar. Han är vitalist, och den sensuella kärlekens och den allsmäktiga kapitalismens symboler, blodet och guldet, stå i medelpunkten för dessa dikter, som med sin öppenhet och uppriktighet chockerade den borgerliga opinionen. Denna vitalism omfattar som motpol döden, i början med lätt dekadent fraternisering,sedan med en ångest som djupnar alltmer mot kosmiska perspektiv. Emit denna livslyrik står en sällsynt djup gudslyrik, som omfattar både ateism och en innerlig religiös mystik. Ady är även nyskapare på språkets och versens område. Hans utväckling, parallellt med en allt svårare blodsjukdom, går mot en majestätisk, mystisk transcendentalism; färgerna blir blekare, formen enklare, och tanken kommer att stå i centrum i stället för bilden. Hans inställning blir mera apokalyptisk under världskriget; sociala problem träda fram, och han blir kollektivets profet och förbrereder revolutionen, under vilken han dör desillusionerad och kroppsligen ruinerad. Kampen om Ady pågår fortfarande, men hans anseende som den ungerska litteraturens störste lyriker vid sidan av Petőfi befestas alltmera.” [1944]

Cálmán de Pándy (1908-1988)

 

Bland hans talrika diktsamlingar kan särskilt nämnas Versek (Verser; 1898), Új versek (Nya verser; 1906), Vér és arany (Blod och guld; 1908), Az Illés szekerén (På Elias’ vagn; 1909) och Szeretném ha szeretnének (Ack, jag skulle önska, att man tyckte om mig; 1910). Ady var även prosaförfattare. 

 

Ady bibliografi utgivet på svenska

 

5 dikter finns med i antologin Ungersk lyrik, utgiven i Stockholm: Ungerska sällskapet, 1922. Samlad och försedd med inledning av Béla Leffler (1887-1936)

7 dikter finns med i antologin Ungersk dikt, utgiven i Stockholm: 1944. Svensk tolkning av Cálmán de Pándy och Hans-Eric Stenborg.

5 dikter finns med i Endre Ady 1877-1977 ; Stockholm: Ungerska ambassadens pressavdelning, 1977.

1 dikt finns med i tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977),Årgång 4. Nr 5. 1977.  

3 dikt finns med i tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977),Årgång 4. Nr 6. 1977.  

Jag är på nya vatten,i urval och översättning av Ildikó Márky och Gunnar D. Hansson. Göteborg: 1978. 

 

Om författaren

 

Endre Ady 1877-1977; Stockholm: Ungerska ambassadens pressavdelning, 1977.

CSATLÓS, János: Endre Ady  = Lyrikvännen 24(1977)6

HANSSON, Gunnar D.: Revolutionens stormfågel, en presentation av Endre Ady. = Ord & bild 87(1978)4   

 

 

 

FRÅN ÅDERN TILL OCEANEN

 


Az értől az óceáning

 

Ådern är stor, sömning, konstig dike,

Där dyvatten, kärrgräs och säv bor,

Men Krasna, Samos, Tisa, Donau,

De till Oceanen bär dess skumm.

 

Om den ungerska högheten faller över mig,

Om hundra förbannelser håller mitt blod,

Om tusen grävlingar bygger upp hinder,

Jag når till Oceanen ändå.

 

Jag vill, ty detta är ett melankoliskt vågspel,

Jag vill, ty detta är väldens underverk:

Någon från Ådern börjar gå

Och springer in i denna heliga, stora Ocean.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi (1977)

           = Tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 3. 

 

 

AZ ÉRTŐL AZ ÓCEÁNING

 

 

Az Ér nagy, álmos, furcsa árok,

Pocsolyás víz, sás, káka lakják.

De a Krasza, Szamos, Tisza, Duna

Óceánig hordják a habját.

 

S ha rám dől a szittya magasság,

Ha száz átok fogja vérem,

Ha gátat túr föl ezer vakond,

Az Óceánt mégis elérem.

 

Akarom, mert ez bús merészség,

Akarom, mert világ csodája:

Valaki az Értől indul el

S befut a szent, nagy Óceánba. 

 

 

 

JAG VILL ATT NI SE KLART

 


Akarom: tisztán lássatok

 

Jag vill att ni älskar mig.

Min merit kanske liten:

Jag vill att ni älskar mig.

 

Idag är jag bättre än andra,

I morgon min merit kan ha krympt,

Idag är jag bättre än andra.

 

I övermorgon kommer kanske en annan,

Idag är jag bäst,

I övermorgon kommer kanske en annan.

 

Jag kan ej vänta, jag kan ej vänta.

Jag kan ej vänta, för jag hastar.

Jag kan ej vänta, jag kan ej vänta.

 

Jag vill att ni älskar mig,

Jag vill att ni ser klart,

Jag vill att ni älskar mig.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi (1977)

= Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 5. 

 

 

AKAROM: TISZTÁN LÁSSÁTOK 

 

 

Akarom, hogy szeressetek.

Az érdem talán kevés:

Akarom, hogy szeressetek.

 

Ma: bárkinél külömb vagyok,

Holnap: törpülhet érdemem,

Ma bárkinél külömb vagyok.

 

Holnapután: más jön talán,

Ma: én vagyok a legkülömb,

Holnapután: más jön talán.

 

Nem várhatok, nem várhatok.

Nem várhatok, mert sietek.

Nem várhatok, nem várhatok.

 

Akarom, hogy szeressetek,

Akarom, tisztán lássatok,

Akarom, hogy szeressetek. 

 

 

 

 

DET SISTE LEENDET


Az utolsó mosoly

 

Oh, jag levde mycket fult,

Oh, jag levde mycket fult:

Vilken vacker död jag blir,

Vilken vacker död jag blir.

 

Mitt satyr-ansikte förskönas,

Mitt satyr-ansikte förskönas,

Ett leende blir på mina läppar,

Ett leende blir på mina läppar.

 

I mina glasartade, stora ögon,

I mina glasartade, stora ögon:

Någon inne blänker,

Någon inne blänker.

 

Mitt leende, kalla läppar,

Mitt leende, kalla läppar:

Tackar din kyss,

Tackar din kyss.

 

Tolkning av Gabriella Pálvölgyi och Anton Szöllősi(1977)

= Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 6. 1977. – s. 4. 

 

 

AZ UTOLSÓ MOSOLY

 

 

Óh, nagyon csúnyán éltem,
Óh, nagyon csúnyán éltem:
Milyen szép halott leszek,
Milyen szép halott leszek.

 

Megszépül szatir-arcom,
Megszépül szatir-arcom:
Mosoly lesz az ajkamon,
Mosoly lesz az ajkamon.

 

Üveges, nagy szememben,
Üveges, nagy szememben
Valaki benne ragyog,
Valaki benne ragyog.

 

Mosolyos, hideg ajkam,
Mosolyos, hideg ajkam:
Köszöni a csókodat,
Köszöni a csókodat.

 

 

 

I ELIASVAGNEN


Az Illés szekerén

 

Dem som Herren älskar och slår

för han bort i eld likt Elias,

ger dem hjärtan av hastig glöd,

vagnen av flammor, som för dem.

 

Elias folk emot himlen styr,

där vintern ej viker, de hålla.

Snön som dammoln kring hjulen yr,

då Himalayas ishöjd de hinna.

 

Hemlösa mellan himmel och jord,

jagas de utav ödets vind.

Mot lockande onda idoler

Ilar Elias eldvagn.

 

Deras hjärta är glöd, deras hjärna is.

Jorden beler dem som dårar.

Men Solen lyser på deras stig

i kristaller likt frusna tårar.

 

Tolkning av Sigrid Elmblad(1860-1926)

 

Publicerad:

Ungersk lyrik.Stockholm: Ungerska sällskapet, 1922.

Tidningen Ungrare i Norden (Stockholm: 1977), Årgång 4. Nr 5. 1977. – s. 3. 

 

 

 AZ ILLÉS SZEKERÉN

 

Az Úr Illésként elviszi mind,
Kiket nagyon sújt és szeret:
Tüzes, gyors szíveket ad nekik,
Ezek a tüzes szekerek.

 

Az Illés-nép Ég felé rohan
S megáll ott, hol a tél örök,
A Himaláják jégcsúcsain
Porzik szekerük és zörög.

 

Ég s Föld között, bús-hazátlanul
Hajtja őket a Sors szele.
Gonosz, hűvös szépségek felé
Száguld az Illés szekere.

 

Szivük izzik, agyuk jégcsapos,
A Föld reájuk fölkacag
S jég-útjukat szánva szórja be
Hideg gyémántporral a Nap.

1908 

 

 

Att gråta, gråta, gråta…

 


Sírni, sírni, sírni

 

Då alla klockor midnatt klämta

att vänta dem, som kistan hämta.

 

Att icke lyfta kistans hölje,

att ringa för dess sorgna följe.

 

Att under silverhimmel hänga

upp svarta dok. Med korset svänga.

 

I silver skrudad framåt vackla,

halvt kvävd av röken från en fackla.

 

Mot skuggor, vilka väsa, kvida,

med dämpad psalmsång söka strida.

 

Att tåga över öppna gravar

Med dyster präst och stumma slavar.

 

Att smyga bort i fruktan, sakta,

för att en okänd död betrakta.

 

Att i vidskeplig månnatt frysa,

i rökelse tungt flämta, rysa.

 

Slå sig för bröstet, broar bränna,

liksom besatt. På knä bekänna.               

 

Att ångra, känna hjärtat brista,

att bikta tryckt intill en kista.

 

Att döden nära ej förlåta,

att gråta, gråta, gråta, gråta.

 

Svensk tolkning av Cálmán de Pándy och Hans-Eric Stenborg

 

Publicerad:

Ungersk dikti svensk tolkning / av Cálmán Pándy och Hans-Eric Stenborg.

Stockholm: Ungerska Institutet, 1944. 

 

 

SÍRNI, SÍRNI, SÍRNI

 

 

Várni, ha éjfélt üt az óra,
Egy közeledő koporsóra.

 

Nem kérdezni, hogy kit temetnek,
Csengettyűzni a gyász-menetnek.

 

Ezüst sátrak, fekete leplek
Alatt lóbálni egy keresztet.

 

Állni gyászban, súlyos ezüstben,
Fuldokolni a fáklyafüstben.

 

Zörgő árnyakkal harcra kelni,
Fojtott zsolozsmát énekelni.

 

Hallgatni orgonák búgását,
Síri harangok mély zúgását.

 

Lépni mély, tárt sírokon által
Komor pappal, néma szolgákkal.

 

Remegve, bújva, lesve, lopva
Nézni egy idegen halottra.

 

Fázni holdas, babonás éjen
Tömjén-árban, lihegve mélyen.

 

Tagadni multat, mellet verve,
Megbabonázva, térdepelve.

 

Megbánni mindent. Törve, gyónva
Borulni rá egy koporsóra.

 

Testamentumot, szörnyüt, írni
És sírni, sírni, sírni, sírni. 

 

 

 

 

Tack för att ni kom!  Kommentera gärna!

 

Kontakta oss >   Ez az e-mail-cím a szpemrobotok elleni védelem alatt áll. Megtekintéséhez engedélyeznie kell a JavaScript használatát. 

Tack för besöket, välkommen åter!

 

www.ungerska.se

 

 

 

 

Északi Magyar Archívum. Felelős szerkesztő: Szöllősi Antal.
Copyright © 2011 Szöllősi Antal, Ungerska arkivet (Északi Magyar Archívum).
All Rights Reserved.